Inbjudan till mångvetenskapligt seminarium om modern biologi
Onsdagen den 10 december 2003 är det dags för det andra seminariet i vår mångvetenskapliga seminarieserie kring den moderna biologin och dess historia. Som tidigare är syftet att främja kontakter mellan forskare från olika fakulteter, att fästa uppmärksamheten vid den mångfald av perspektiv som ryms inom universitetet och ge utrymme för diskussion av gemensamma problemområden. Sprid därför gärna denna inbjudan till andra som ni tror kan vara intresserade, men som inte syns på utskickslistan!
Seminariet äger rum onsdagen den 10 december 2003, då Mikael Härlin från Södertörns högskola talar om ”Kommunikation med vetenskapliga namn: filosofiska, historiska och biologiska aspekter” (abstract följer nedan). Tiden är 15.15-17 och lokalen Lindahlsalen på Evolutionsbiologiskt centrum, Norbyvägen 18A. (För den som är obekant med Evolutionsbiologiskt centrum finns karta bland annat på hemsidan för Institutionen för zoologisk utvecklingsbiologi, som också ligger på Norbyvägen 18A: http://www.devbiol.uu.se/information/map.html)
Jenny Beckman & Sven Widmalm
Avd. för vetenskapshistoria, Uppsala universitet
Onsdag 10 december 2003, kl. 15.15 - 17
Lindahlsalen, EBC, Norbyvägen 18A, Uppsala
Mikael Härlin:
Kommunikation med vetenskapliga namn: filosofiska, historiska och biologiska aspekter.
Namn spelar en stor roll både vetenskapligt och generellt i samhället. Biologin har en lång historia och stark tradition av namn på djur och växter. Utan dessa namn försvåras vår kommunikation högst avsevärt. Utifrån detta perspektiv är biologisk taxonomi en av de mest fundamentala biovetenskaperna eftersom den upptäcker, och ger namn åt, den biologiska mångfalden (taxa). Därmed styr taxonomin vad andra biologer och lekmän kan prata och tänka om. Namnen är med andra ord biologins gemensamma valuta. Taxa är historiska enheter. Men, hur spårar vi historiska enheter samt hur sätter vi namn på dem? Historikerns dilemma är att det inte går att direkt observera historia – vi måste skatta den utifrån nu befintliga spår (organismer, i biologens fall). Hypoteser om evolutionär historia (fylogeni) utgör vår kunskap om biologisk mångfald, hypoteser som ständigt kan ändras med ny information. Hur hanterar vi namngivning och kommunikation av föränderliga hypoteser om fylogeni – hur vet vi vad som är samma taxon i två olika hypoteser? Detta är grundläggande frågor om identitet över tid som rör biologisk mångfald och bevarandebiologiska ställningstaganden. Traditionell Linneansk nomenklatur har svårigheter att hantera historiska enheter och en ny, fylogenetisk, nomenklatur håller på att utvecklas. I fotspåren av denna utveckling håller ett mångvetenskapligt forskningsfält om biologisk namngivning på att växa fram där, bland annat, språkfilosofi, historia och evolutionsbiologi vävs samman.
|