LISTSERV mailing list manager LISTSERV 15.5

Help for KTH-EKOT Archives


KTH-EKOT Archives

KTH-EKOT Archives


View:

Next Message | Previous Message
Next in Topic | Previous in Topic
Next by Same Author | Previous by Same Author
Chronologically | Most Recent First
Proportional Font | Monospaced Font

Options:

Join or Leave KTH-EKOT
Reply | Post New Message
Search Archives


Subject: Sverige utbildningsledare
From: Olle Blomqvist <[log in to unmask]>
Reply-To:KTH:s textnyheter
Date:Wed, 10 Dec 1997 16:10:41 +0200
Content-Type:text/plain
Parts/Attachments:
Parts/Attachments

text/plain (55 lines)


Aktuell OECD-rapport:
Sverige är en ledande utbildningsnation

Sverige är en ledande utbildningsnation och satsar mer på
utbildningsområdet än de flesta andra länder. Detta är två övergripande
resultat enligt årets statistikrapport från OECD, Education At a Glance,
EAG-97.

Tillsammans med USA, Kanada och Norge har Sverige en högre andel
högskoleutbildade än alla andra OECD-länder. I Sverige är
utbildningsskillnaden mellan åldersgrupper mindre än i flertalet andra
länder.

Mätt i kvalitativa termer ligger svenska folkets utbildningsnivå i topp. Av
rapporten framgår bland annat att den vuxna befolkningen i åldersgruppen
25-64 år, har högre färdigheter när det gäller bland annat läsförståelse,
texttolkning och praktisk matematik än alla andra länder som studerats.

Sverige har kommit mycket långt i fråga om livslångt lärande. Andelen som
får personalutbildning i arbetslivet och andelen av vuxengrupperna som
deltar i utbildning, till exempel på högskolenivå, är internationellt sett
mycket hög.

Samtidigt är Sverige ett av de länder som satsar mest offentliga
utbildningsmedel i världen i förhållande till bruttonationalprodukten.
Sverige har också det mest generösa studiestödssystemet i världen.

Men det svenska utbildningsväsendet är självfallet inte utan problem. De
statistiska redovisningarna, varav merparten avser situationen 1995
signalerar också flera brister inom utbildningsområdet. Jämfört med övriga
OECD-länder visar rapporten exempelvis att i genomsnitt hade
gymnasieutbildade i Sverige en högre arbetslöshet, de svenska eleverna i
skolan hade ett något mindre intresse för matematikämnet, studiedeltagande
bland ungdomar särskilt 19- och 20-åringar (när svenska män gör
värnplikten) var lågt och fortfarande hade Sverige, i förhållande till
arbetskraftens storlek, relativt få examinerade från längre
naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar.

- Det här handlar dock om frågor som redan återfinns på regeringens
dagordning, menar statssekreterare Carl Lindberg på
Utbildningsdepartementet.
- Våra stora satsningar på utbildning, genom bland annat Kunskapslyftet och
högskoleutbyggnaden, kommer att ytterligare stärka Sverige som
kunskapsnation. Jämfört med år 1985 kommer vi år 2000 att ha dubbelt så
många tekniker och naturvetare i Sverige, säger Lindberg

Under hösten 1997 innebär Kunskapslyftet 98 000 extra platser i
vuxenutbildning på gymnasienivå samt 10 000 extra platser via
folkhögskoleutbildning. 1997-2000 tillkommer 60 000 nya permanenta platser
till högskolan med tyngdpunkt på tekniska och naturvetenskapliga
utbildningar. Antalet utexaminerade ingenjörer och civilingenjörer kommer
att fördubblas under perioden 1993-1999, från ca 4 500 till 9000
utexaminerade per år, enligt regeringens prognoser.

OECD-rapporten kan beställas via Akademibokhandeln tfn 08 728 2500

Back to: Top of Message | Previous Page | Main KTH-EKOT Page

Permalink



LISTSRV.NORDU.NET

CataList Email List Search Powered by the LISTSERV Email List Manager